No fucking fashion blog

image

image

image

image

image

…det e våååååår!!!

Ketobollar

image

Rörde ihop dessa raringar förut.
Typ chokladbollar fast lchf style. Fast inte lika goda. Men typ.
Mina förra bollar var klart bättre. Men hade inte i massa nötmjöl och liknande här för att hålla nere kolhydratnivån så man inte hoppar ur ketosen.
Blandade iallafall smör, vaniljpulver, kakao, snabbkaffepulver kokos och lite sötströ.
Jag höftade bara. Roligare än att följa recept.
Jag tyckte dom var helt okej. Inte lika goda som de andra men man kan ju inte få allt här i livet … ;)
Magnus åt upp sin men sa att det inte va nån höjdare.

image

Mjaus fick ett nytt klösträd idag som var ganska uppskattat :)

Skall strax ut och äta tapas med Magnus och Hanna. Så kommer nog hoppa ur den där ketosen ändå efter nått glas vin :P
Så kan det gå ^^
Hoppas ni får en trevlig fredag :D

Plastic fantastic

Tänkte spamma er här med med denna bilden jag fick igår från http://willephotography.net
MUAH är Tanya Karlsson
Och jag är modell och klänningsskapare :)

image

Hoppas ni gillar :)

Bubblor

Hade som sagt en fotning igår. Jätteduktiga Willephotography stod för fotandet och Tanya gjorde smink och hår.
Jag stod för modellande och klänningsdesign :)

image

image

Tror jag kommer få ett smakprov på färdig bild ikväll, då får ni kolla på min facebooksida! :D (klicka på facebookikonen på bannern)

image

image

Toaselfies på makeupen :D
Idag så har jag vart i skolan en snabbis. Stack till stan för lite shopping av ”kontorskläder” som jag behöver på praktiken och sen skulle jag på en intervju för ett extrajobb vilket inte blev av då personen i fråga inte kom. Haha.

Det roliga var att vi skulle mötas på Starbucks, på sidan där dom har en trappa. En blond tjej som hette Linda. Hon skulle bara vara här idag och hade resväska med sig.

Jag gick fram till en tjej som passade in i beskrivningen och frågade om hon var Linda. Ja svarar hon och jag säger att ” hej jag heter linnea och vi skulle ha möte klockan 13.”
Hon svarar att hon skall nog inte alls ha möte med mig…
Så tjejen passade perfekt in på beskrivningen, hette samma men det var inte hon! Helt sjukt!
Fick sen ett SMS där personen jag skulle träffa hade skrivit igår till mig att hon inte stannade kvar tills idag. Pga. Influensa typ. Men jag fick smset efter att jag startade om min telefon.. Skumt!
Tur så hade jag Carro med mig så jag var inte ensam under denna svåra tidpunkt i mitt liv ;)
Den extremt dyra kaffet jag var tvungen att köpa skall jag allt fakturera dem. Haha.

Åker hem och ser detta;

image

Tack för att ni välter ner blomkrukorna! Jätteskoj med småsten över hela köket!
Se inte så oskyldiga ut. Jag vet att det var ni!

Skall snart iväg och hjälpa Hanna med att bära en soffa.
I ugnen ligger en stor rökt lax som jag skall äta med mitt sjukt goda blomkålsmos ikväll :)

image

Gött med dagen-efter-smink! (Pallade inte tvätta bort det igår efter fotningen.. Tur att man kan sova på rygg ;) )

Blomkålsmos in the making

Blev så sugen på blomkålsmos att den lyckan då det visade sig att jag hade ett blomkålshuvud i kylen nådde inga gränser!

image

Snart skall jag packa inför fotning ikväll. Har dagen till ära ”sytt” en klänning alldeles själv. (Jag e så sjukt kreativ och fräck!)
Den blev inte exakt som jag hade tänkt, men jag tror det kommer bli bra ändå.

image

Till detta har jag en grym fotograf och skall träffa Tanya senare som hjälper till med smink och hår :)
Det blir en bra dag idag ! Och solen skiner! :D

GC Troops Recruits

Mina och Pontus små kycklingar <3

Fredagens stödfest

Grymt kul fest igår.
Men märkte i morse att jag glömde den där varannan vatten som nån nämnde nångång (gud?)
Idag har jag sovit och tittat på breaking bad. Och tog en promenad för att köpa thaimat. Mer produktivitet än så bidde det inte idag.
Äh. Jag klagar inte. Jag är en slappis. I soffan mår jag som bäst :D

Jag och Emily hade som jag nog (förhoppningsvis) nämnt ett Event som projekt i skolan.
Gjorde en srödfest för Gothenburg roller Derbys tävlingslag så de kunde komma iväg och tävla i Frankrike.
Blev en succé! Grymma DJs och trevliga folk på plats. Träffade många nya som jag verkligen hoppas på att få umgås med mer. Både med och utan rullskridskor. För snart så börjar jag rulla också. Peppen är total!
Lite pix från igår;

image

image

image

image

image

Tack alla medverkande för att ni gjorde kvällen möjlig <3

Jag har nått som du inte har…

image

…genomskinliga träningsbyxor!
(Och så tog jag världens sämsta bild så det syns ju inte ens. Fail!)

Då/Nu

Hittade en gammal bild från början av 2007. La ihop den med en från i februari 2014 som va liknande.
7 år mellan bilderna.
Hur har jag ändrats? Har jag ens ändrats?

image

(Förutom hårfärgen men den ändras ju lite då och då..)

Jävla mage!

En sån där dag igen. Ont i magen. För andra dagen. Ligger i fosterställning och vet inte riktigt var jag skall ta vägen. Fattar inte varför och det kommer alltid så plötsligt. Började i går morse och går i vågor. Inget hjälper.
Sitter och äter kvarg med hemmagjord lowcarb müsli för det e det jag får i mig..

image

Blä, blä, gillar inte att ha ont :(
Blir ju inte mycket produktivt idag heller.

Jobb resten av veckan. Hoppas att det försvinner tills dess.
Tog mig iallafall iväg till gymmet igår. Mest för att Hanna skulle med och köra pass ihop med mig för första gången på jättelänge.
Den hette speed’n’sports och jag har kört den en gång innan. Jag diggar den. Härligt massa kondition.
Knät som jag fick ont i igår klarade sig till i slutet då jag fick lite ont men det får väl räknas som success ändå :)

image

Nu skall jag proppa i mig lite medicin och hoppas det löser sig.
Hoppas du får en grym dag! :)

Troops in War mode

Denna videon på min cheerförening GC Troops (där jag dock just nu endast är coach, och i styrelsen) publicerades innan DM som hölls den andra lördagen i mars iår, men jag hade glömt publicera den här.

Så bättre sent än aldrig :)

Måndagen jag trodde var en tisdag

Hela dagen har jag tänkt att det är tisdag.
Förstår ikke varför. Men trött blir jag.
Iofs kanske bra för jag har lite grejer att fixa i veckan, så alltid bra med extra tid :)

Hade en spontanlunch med Hanna idag. Vi pratade kaosade vasalopp och nya mål.
Vill säga tack till alla er som skrivit och kommenterat och läst förra inlägget jag skrev, och då självklart alla som hejade på innan/under/och efter loppet. Betalade för att få (alldeles för få) SMS. Ni är guld värda. Kan betala tillbaka dom 7 kronorna om ni vill ;)

image

Efter lunch och skolgrejer i några timmar körde jag Grit strength på gymmet. Ny realease som inte va lika jobbig som innan. Men av någon anledning så fick jag sjukt ont i knät typ 20 min in i passet så fick ta det lugnt. Tråkigt läge att jag hade ett benpass efter detta också.
Körde det med men tog det sjukt lugnt.
Det knät har krånglat länge nu.
Och nu några timmar senare har jag sjuk träningsvärk redan!

Blev hämtad av Magnus som hade golfat och åkte hem för att göra mat.
Den spenderades framför breaking bad säsong 3. Så bra serie! Är helt fast! :D

image

Kvällen till ära blev det lite chokladmousse lchf style (ca. 50-60 g philadelphia, 1,5 msk kakao, 2 msk stevia strö och grädde tills det ser bra ut ) då philadelphian och grädden behövde ätas upp då de gått ut för alldeles för längesen. Trevligt tvång! Slänga mat skall man inte göra… Men skall bara planera bättre ;))

Hände lite annat idag med men nu skall jag sova istället för att tråka ut er med min dag. Gullegull. Sov gott!

Del 4/4 av den svenska klassikern som gick åt helvete eller STFU och sluta whinea

Äntligen!

Vasaloppet. 90 års jubileum! 9 härliga mil på skidor.
Min och Hannas sista del i den svenska klassikern.

vättern

(här är från efter Vättern runt)

(Här finns de andra berättelserna: VÄTTERN RUNT, VANSBROSIMMET, LIDINGÖLOPPET)

Den vi började i juni 2013, med massa träningstimmar och mängder med pengar.

Cykel, tillbehör, cykelläger, kläder, våtdräkt, springskor, längdskidor, skidlektioner, extra skidresor, tackade nej till ett bröllop… m.m.

En underbar upplevelse som jag rekommenderar alla att någon gång göra i livet.

Gärna ihop med en bästa vän, (eller som i mitt fall, en vän som blev min bästa vän)

Du kommer träffa så mycket grymt folk, underbara funktionärer, härliga omgivningar.

Så har du viljan och möjligheterna. Gör det.

Därför blev jag först ledsen, besviken, förbannad och allmänt jävligt trött när nu min svenska klassiker som jag va så himla säker på skulle bli färdig nu inte blev det.

Bered er på långläsning…

Resan begav sig på fredagseftermiddagen norrut mot Sälen. Med en natt på hotell och massa timmar i bilen var vi till slut i Malung för viktigt proviantinköp (vilket betyder: öl.)

Och några timmar senare är vi framme i en jättesöt stuga precis vid backarna i Lindvallen.

Efter en powernap, middag och sen sänggående igen, vaknade vi (Jag, Hanna och söta Magnus som körde oss och hjälpte oss tidigt på morgonen) vid 03.30 för att tidigt vara ute och lämna skidor vid starten.

04.45 var vi ute på stora vägen tillsammans med alldeles för många andra medtrafikanter som hade samma mål som vi. Vasaloppsstarten.
Fick parkera en bit bort, och vid 05.30 hämtade vi våra skidor från proffsvallningen, (615 spänn… mer onödig utgift än detta har jag nog aldrig haft… och då köpte jag ändå en motorcykel utan att ha MC kort…)

hämtade nummerlapp, och gick mot sista fållan för att lägga våra skidor på någorlunda bra plats.

vasaloppet14start

Efter ombyte i bilen, kö alldeles för läge till bajamajorna. Jag tröttnade (/fick stressryck då de va fem minuter kvar till starten) på att köa och gick ut i skogen och gjorde mina kissbusiness. Jag vet inte om jag med stolthet skall säga att jag nu fått se flertalet män bajsa ihop. Jag blev nästan ställd och höll på att kissa på min overall. Tips om ni skall kissa i skogen som tjej: Ha inte overall.

Och vasaloppet: fler bajamajor FFS! De bilderna får jag aldrig ut ur huvudet!!

Sen stod vi helt plötsligt i startfållan och folk började åka innan jag ens fått på mig skidorna. Vad dom snackade om i högtalarna hörde man ju inte där bak.

Fick snabbt på mig skidorna och började åka framåt. Vände mig om och Hanna var puts väck. Inte jätteförvånad då det var extremt mycket folk.

Åkte framåt en liten bit och helt plötsligt var det stopp.
Vinkade till kameran och frågade en man bredvid mig om vi ens hade kommit igenom starten.

Det hade vi tydligen. Och där stod vi i en kvart. Typ tio meter efter starten.
Detta var inte riktigt vad jag hade tänkt mig, men stod och småpratade med mina grannar.

vasaloppet14
(efter att jag såg denna bilden från SVT play är jag inte så förvånad att man stod där ett tag..)

Efter lite glidande kom den beryktade backen. 4 km backe. Fick innan tipset att åka på vänstersidan och försök att inte saxa upp för backen. På vänstersidan skall dom tydligen vara snällare. Inte lika mycket våld och bruten utrustning.
Och försöka att inte saxa…nej. Det gick inte. Man stod stilla. Kom verkligen ingenstans.

I lite mindre än hälften av backen som man ser i början började folk ta av sig sina skidor, och gå/jogga upp för backen. Mest på högersidan. Men några på min vänstersida gjorde det också. publiken buade och flera andra runt mig gjorde det med för dom som tog av sig dem. Detta med att det gick ännu långsammare för oss andra då de ju stannade högst upp för att ta på sig dem också.

Var det inte en skidtävling jag var med i?

Jag kan ju inte säga att jag inte fick tanken att ta av mig skidorna jag med, dom då jag såg att så många kom så himla lätt upp för backen och jag stod kvar på exakt samma ställe som personen jag började följa som gick med skidorna försvann bakom kröken.

Men jag va faktiskt med i en skidtävling och naiv som jag är så trodde jag att det skulle nog bli bättre snart.

Nästan 2 timmar senare (1 h, 50 min) kom jag till skylten som visade att jag hade 88 km kvar av loppet. För att komma till första kontrollen hade jag nu 30 minuter att ta mig ca. 10 km. Och mina skidor var som platådojjor. Vid skylten vid ”Vasaloppets högsta punkt” tog jag av mig mina platådojjsskidor och försökte få bort isen med våld. Tänkte att nu är jag högst upp så jag måste ha glid för att ta mig ner. Det gick sådär. Började bli glesare med folk. Inte ett spår i syne. Sa högt till mig själv att ”jag hörde att det skulle finnas spår…” varpå en kille åkte förbi och sa ”…dom ljög”

För det var inte ett spår någonstans. Jag som nybörjare har bara kört i spår.

Jag stakade mig fram så snabbt jag kunde den resterande vägen fram till Smågan som var första kontrollen. Jag ramlade fler gånger än jag hade kilometer kvar. Jag stod knappt rakt på skidorna utan gick typ på snedden. Ingen fart alls.

40 minuter efter jag stod vid skylten och svor med mina platåskidor såg jag skylten över kontrollen vid Smågan. Telefon alarmet ringde och sa att nu stängde dom första kontrollen. Spurtade som fan för att komma in. Inget snöre var dragit ännu. Fick mig en energidrink och ställde mig i vallningskön. Den var ENORM. Min valla sög. Som att åka på såpa. Ett steg fram blev fem bak. Klibbet var fruset sen länge. Ingen teknik alls utan bara stakning. Men jag ville iväg. Ville inte stå i en kö på första kontrollen och inte komma iväg. Ville fixa detta loppet!

Då jag hade köpt extra hjälp vid IK Sterns kontroller fick jag för mig att deras första extrakontroll var efter Smågan och mellan Mångsbodarna som är den andra kontrollen. Där kunde dom hjälpa mig valla!

Så jag fixar den biten. (Jag hade fel. Deras kontroll var mellan Mångsbodarna och Risberg)

Vägen mellan Smågan och Mångsbodarna var hemsk. Kommer inte ihåg exakt men kommer ihåg att jag fortfarande inte hade ett spår att åka i. Snön var som slushee. ”Den berömda dräneringen”- pyttsan. Jag ramlade hela tiden. Och jag var inte ensam. ALLA ramlade.

Gjorde en större vurpa och knäckte vänsterhanden på nått skumt sätt med staven. Kom upp igen och hade så sjukt ont. Kunde inte röra lillfingret och köttkudden under lillfingret (namn på den? ;)) svullnade och gjorde jätteont.
Då kom den första tanken om att jag borde skita i det här.
Men fortsatte ändå. Mitt högra knä som jag slog på konståkningen för några veckor sen kändes också, antagligen efter alla vurpor, och korsryggen kändes ungefär som första dagen då läkaren sa att jag antagligen hade diskbråck. Rejält ont iallafall.

Men jag hade ju gett mig fan på att fixa skiten så bet ihop. Grinade nångång lite tyst för mig själv. (med rejäla andningsproblem som följd) både för att jag hade ont, för att inget blivit som jag trodde, det var tusen gånger jobbigare än dom gångerna jag tidigare åkt längdskidor och att det fan inte alls var en trevlig folkfest utan mest sura människor som svor runtomkring mig. Och att jag spenderat 1500 spänn bara för startavgiften när jag kunde tagit en sista minuten biljett till värmen för dom pengarna! (iallafall en väg ;))

Framme i Mångsbodarna var jag lycklig att inget snöre var draget då det var fem minuter efter dom egentligen borde gjort det. Det var helt plötsligt lite mer folk och jag kom in i fållan och tog en energidricka och en blåbärssoppa. Fick ett ”Heja, heja!” från en glad, gullig gubbe i SVT jacka som jag sedan kom på var Kalle Moreus. Och att jag kom på mig själv med att bara besvara med ett matt leende.

Hoppade vidare ut i ”spåret” fortfarande med förhoppningen att nu borde det ju finnas spår. Nu borde ju folk åkt i dem direkt. Tji fick jag igen. Har för mig att denna vägen va ganska skön i början. Mycket utför. Och det är det jag är bäst på. Så i backarna åkte jag förbi folk. För nu hade min valla gett upp helt. Allt hade frusit på undersidorna så ner kom jag när det var. Uppåt och rakt fram var desto jobbigare. Min hand gjorde sjukt ont, men efter en vurpa i en backe då en annan person framför mig ramlade och jag med dominoeffekten också gjorde det, bröts min stav. Helt av. WTF?

Min högra som jag tidigare haft problem med. Då trugan ramlade av som som inte sa var stavfabrikörens eller stadiums fel. Dom limmade på den, men nu va hela skiten iallafall av. Jag skrek och kastade ut skiten jag hade kvar i handen i skogen. Nån bredvid mig sa ”Du fixar det ändå!”. Jag skrattade glädjelöst.

Bytte hand på staven jag hade kvar så min högra hand som faktiskt fungera fick jobba. Resterande ca. 4 kilometrar till en person med scooter och nya stavar som faktiskt hade stavar (!!) kommer jag inte ihåg hur jag tog mig fram. Skulle inte förvåna mig om jag tog någon slags mellanskejt för att ens ta mig framåt. Gråten med andningsbesvären va nog där med. Nån gång kom en scooter och försökte göra något slags spår. Det var förstört på fem minuter.

Med några kilometer kvar var det en låååååång jävlig backe. Lång och lagom uppför. Min valla hade frusit och platågrejen var tillbaka. En tjej som jag pratade med i början, när vi stod stilla efter starten, kom förbi och hejade och vi pratade en stund. Om hur det gått hittills och om hur jävla kört det var. Min telefon med larm om när de stängde nästa kontroll hade ringt tidigare och jag var rejält irriterad.

En man kom förbi och sa att han hade kört Vasaloppet i 26 år, och att detta var det värsta någonsin. Vi kunde bara hålla med. Han frågade om det var första loppet för oss, vilket det var, och om vi hade blivit avskräckta. Hon svarade nej. Jag svarade ja.

Efter den långa backen sa några funktionärer att de precis drog snöret i Risberg. Jag hade en kilometer kvar. Lång nedförbacke framför mig. Tog av mig skidorna och gick ner. Höll på att ramla när jag testade att åka ner. Så sket i det och gick ner.

Jag var så jävla besviken. Jag fixade det inte. Jag fixar inget jag säger att jag skall göra. Helt värdelös. Så ledsen. Jag borde verkligen ha fixat detta. 55 fucking kilometer kvar. Några i publiken erbjöd mig en tröstöl när jag gick och grinade. Varför tackade jag nej?

Inne i Risberg tog dom chippet och sållade oss till bussar. En buss gick precis när jag kom dit. Gick på min buss. Fyra bussar till gick efter min buss. Jag var inte ensam direkt. Såg folk som tog av sig nummerlapparna och körde vidare ändå. Vissa grät på bussen. Jag med. Mest för att jag var så sur. Tror vi alla var sura. Ingen i bussen såg ut som dom inte hade klarat resten. Alla såg tränade ut och vissa hade åkt loppet tidigare, och kommit i mål.

Många irriterade telefonsamtal.

Jag tittade ut genom fönstret, försökte ringa Hanna som jag hade missat samtal från och messade med Magnus. Pratade med Mamma, åt Snickers.

Alldeles för lång bussresa.

I Mora ville jag bara hem. Lämnade skidor. Åkte duschbuss. Råkade gå in i killarnas omklädningsrum då jag pratade med en man som hade kört i startgrupp 3. Hans tid iår var 2 timmar (!!) sämre än förra året. Till mitt försvar hade killarna en gigantisk typ gympasal som duschrum där det bara var markerat med en dusch på utsidan. Inget mer. Kikade in och märkte ganska snabbt att det var nog lite fel jag hamnat. Tjejerna hade omklädningsrum i en simhall en bit bort. Men utan någon hänvisning. Märktes att det bara var 13% som var tjejer i årets lopp. (vilket var rekord)

Pratade med några där från samma skidklubb som mig (IK Stern) som också fick bryta.

Satt även på bussen hem och pratade med en kille om loppet (och annat med) Han va kul. När vi nästan va framme började vi snacka om skidskytte, då han sa att han hade tävlat i det. Frågade om han va i den nivån att jag borde bli starstrucked och leta i historieböckerna. Han sa att kanske inte, men OS och VM hade han fixat iallafall. Och skulle jag googla honom skulle jag bara hitta bilder på honom utklädd till tjej. (Det gjorde jag med ;) )
Jättetrevlig kille iallafall! Jakob Börjesson hette han för er mycket nyfikna. Fick mycket bra tips om skidor och annat av honom.

Men ändå positiva känslor. Ingen kände att de kunde gjort något annat under omständigheterna ändå.

De där känslorna jag hade om att det va jag som sög för att jag inte klarade att ta mig igenom loppet var borta. Det va fan vasaloppets och vädrets fel. Mest vädret men att vasaloppet tex. inte i början struntade i sin massstart är en jävligt god fråga. Antagligen för att den ser bra ut på TV.

Att de kanske t.o.m skulle ställt in?

Jag hade inte kunnat göra något. Jag hade kunnat seeda mig för en plats längre fram, men då folk ändå tog av sig skidorna och gick i backen så spelade det ju ingen roll det heller.

Jag hade också kunnat ta av mig skidorna och gå. Men jag va där för att göra det på riktigt.

Jag hade kunnat träna mycket mer utan spår. Men vafan.. -_-’

wasa

Bara att hoppa upp på ponnyn igen.

Så denna gången blir klassikern: Lidingöloppet- September 14, Engelbrektsloppet- Februari 15 (bokad och betald), Vättern runt Juni 15, Vansbrosimmet Juli 15.

Nu har man ju tider att slå också! :)

BRING IT ON!!!

Let it go, let it goooo… Can’t hold it back anymoooore

Ett uppfriskande bråk på fredagsmorgonen kan lösa en jävla massa problem.
Nu e jag lugn i själen och finns inga problem på världskartan.

Idag skall jag hälsa på mormor, gå ut och springa/jogga/whatevs med ena systern, käka middag med gamla kollegor och sen blir det nog en utgång till rockbaren. Har inte varit där på så sjukt länge.

image

Från gårdagens gympass.
Jag ser ut som en spade just nu så orkar inte ta någon selfie. ^^

Ben som gelé

Känns som våren kommit på riktigt nu. Jag e gladare i sinnet. Så sjukt att det är lite sol som gör det. Och det gör så mycket.
Enklare att gå upp på mornarna, man rullar inte över och bara skiter i vad man egentligen skall göra.
Jag blir mer kreativ. Tavlor och annat får passa sig!
Jag får mer träningslust.

image

Häromdagen gick jag ut och sprang (lol. Tjockisjogg heter det!) innan skolan. Första turen sen lidingöloppet i september. Inte en chans att jag springer på vintern.
Distansen var inte heller riktigt detsamma som senast; 3 mil vs. 3,5 km.

image

Träningsvärken i benen inte riktigt lika jävlig heller. (Kunde verkligen inte gå på en vecka) Men benhinneinflammationen är igång ändå. Jävligt skoj.
Sen kanske inte jag valde rätt muskelgrupp igår på gymmet då jag valde ben.
Haha. Ibland gör man inte de smartaste valen.

Negativt är väl att jag inte va så sugen på att vara i det svettiga gymmet när solen ropade på mig utanför. Så träningen blev väl inte så effektiv som vanligt.
Skall nog göra så nu i 2-3 veckor att jag lägger in med grupppass i min träning.
Så jag får upp gym motivationen. Har ju ändå kört samma övningar nu sen starten av året. Har blivit bättre, japp. Men nu börjar jag tröttna.
Förändning behövs.

image

Positivt är att jag är snart uppe i 150kg benpress igen (och jag kör x15 reps)
Som jag gjorde innan jag skadade ryggen förra våren.
Och det betyder att jag snart är uppe i 200kg som jag körde när jag hade mastodontben när jag gick på gymnasiet och höll på med hästarna typ varje dag.

image

Såhär ser jag ut idag. Huden letar sig fram.
Jag ser viktig och drömmande ut. (Och lite blond. Vart har jag ducklipsen?) All this och så kan jag byta vinterdäck också.

Tråkigt att jag ändå döljer det sen med en tjocktröja och en vinterjacka.
För det va bara för-vår och inte sommar ännu. ;)

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.

Gör sällskap med 42 andra följare